Dagen har blivit bra mycket bättre efter att jag valde att röja undan snön på uppfarten och ingången till huset.
Därefter blev det en promenad till den lilla butiken som ligger ca 1km bort, mjölk och diverse behövde inhandlas.
Vädret plågade mig inte, utan jag lät ögat bli lurat utav snön när jag såg den på morgonen. Och ögat lyckades lura psyket att den här dagen var en hopplös dag.
Men nu har jag rett ut mitt problem och förklarat för mitt psyke att det är onödigt att bli så dramatisk över snö.
Så, nu är motivationen tillbaka!
Idag kommer min väninna hit och han skall ta med sig en vän. En manlig vän.
En individ jag aldrig träffat förr. Hur skall detta gå?
Jag blir alltid så nervös när jag träffar nya människor (vilket jag skrivit om tidigare).
En stor fördel är att vi kommer att ses på min hemmaplan. Då känner jag mig alltid tryggare.
Men denna man som skall följa med verkar vara väldigt speciell.
Min väninna har talat så mycket gott om honom, och likaså berättat att han är minst lika knäpp som oss två.
Hon säger att han är en sådan människa som är svår att inte tycka om, och visst tycker vi om sådana människor?
Så, det skall bli väldigt trevligt att träffa honom (och givetvis henne).
Jag har inte träffat många utav hennes vänner så denna man måste vara något utöver det lilla extra.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar